29/4-1/5 – Privat damm

Tack vare en bekants kontakter så fick vi tillstånd för två nätters karpfiske i ett mycket bra karpvatten som är stängt för fiske.
Jag har förstått att sånt gillas inte, att vissa får men inte andra men så är det ibland, tight lines.

Var ute i veckan och spoddade i dammen för att lägga två nattpass under den kommande helgen. Väl på plats fick vi, läs jag och Darrell, snabbt ut våra spön och spoddade ut en 10 spods på varje spö. Sedan satte vi upp vårt läger för natten och knäckte vars en öl. Det tog inte lång tid innan vi båda började frysa, temperaturen var snabbt på väg neråt och sommarhettan som legat på i nästan en hel vecka var som bortblåst. Vi båda hade skalat ner på klädeshögen och när alla plagg vi hade var på kroppen så önskade man att det fanns fler. Det skulle senare visa sig att det var under nollan på natten och isen låg på avkrokningsmattan.
På grund av kylan blev det ingen social kväll utan vi drog oss snabbt in i våra brollies och kröp ner i sovsäckarna. En kort stund därefter började mitt mittenspö att yla och jag flög upp ur sängen men då slutade det. När jag gjorde mothugg var det bara vattnet som gjorde motstånd och passets första missade fisk var ett faktum. Samma procedur skulle upprepa sig under kvällen/nattens gång, två gånger för mig och en gång för Darrell.

I min olycka över de tappade fiskarna la jag upp ett inlägg på Ansiktsboken om det hela och fick då ett något kryptiskt svar från Henrik Ragnarsson Stabo om att jag förmodligen hade kroktafsar som var kortare än 30cm och en krok mindre än storlek 4. Jag visste inte riktigt hur jag skulle tolka detta men tänkte att jag kan ju inte ligga här en hel natt och bara fånga vatten.
Motvilligt kravlade jag mig ur värmen i sovsäcken och började rumstrera bland mina bits and pieces och började tillverka längre kroklänkar med större krokar. Det som låg ute i vattnet och som jag tappat fisk på var 15cm långa tafsar med storlek 6 krokar, nu blev det 30cm tafsar med storlek 4 krokar. Som sagt minusgrader, kolsvart och svintrött men jag fick till slut bytt och ombetat alla tafsarna och lite mer än en timme senare kunde jag återigen krypa ner i sovsäcken.

Somnar efter en kort stund och vaknar av att Darrells larm går. Darrell gör processen kort och innan jag hinner masa mig upp ur sovsäckan har han fått in fisken på håvavstånd. Jag assisterar med håvningen och en vacker spegelkarp på lite mer än 4 kilo ligger där och blänker. Snabb vägning och fisken får simma tillbaka och vi återvända till sovsäckarna.

Det kändes som om jag nyss lagt huvudet på kudden och somnat när mitt vänsterspö fullkomligt vrålar iväg, linan flyger av rullen och det är en enkel ton som kommer från larmet, one toner! Greppar spöt, mothugg och boom, fast fisk. Känns tung, trots hård press så fortsätter den att ta lina i tunga rörelser. Tanken på nytt pb börjar surra i skallen och jag börjar bli riktigt nervös, endast fått friskt luft vid de andra larmen så denna får jag bara inte missa.
Till slut börjar den ge med sig och jag kan ta hem lina på rullen, trodde jag. Den bestämmer sig för att gå rakt in i vassruggen till vänster om swimmet, kristus, detta börjar luta åt ett vinterbad. Dock går allting fint och fisken simmar ut ur vassen med hjälp av min press och Darrell kan håva min första fisk.

Det är en spegelkarp även denna men betydligt större än den Darrell fångat en timme tidigare. Darrell börjar surra om att den förmodligen är större än mitt gamla personbästa på 6,8kg. Upp med den på avkrokningsmattan och vågen stannar på 7,25kg, nytt PB, wohoooo! Helt underbart, riktigt vacker fisk, men vilken karp är inte det. Jag tackar gudarna och Henrik för denna fisk och har svårt att somna men till slut försvinner jag in i dimman.

Det blir ingen lång sömn och jag har nog bara sovit ett par minuter när samma spö återigen sprutar ut lina. Mothugg och fast fisk igen. Denna kämpar betydligt mer än den förra men känns inte lika tung. Den simmar runt halva dammen för att avsluta sin session på samma ställe som sin föregångare, inne i vassen till vänster. Även denna gång lyckas jag lirka ut fisken och snart kan Darrell håva en otroligt vacker radkarp på 5,7 kilo.

Det blir ingen mer action denna natt och när morgonen gryr så är jag sjukt stel i kroppen och känner mig dunderbakis, tänker va fan var det i ölen jag drack men inser snart att det beror på min något uppstyckade nattsömn.

På kvällen kör vi ut ytterliggare 10 spods per spö och intar våra platser i sovsäckarna. Ungefär lika kallt och Darrell somnar som vanligt efter 3 sekunder. Det tar lite längre tid för mig och jag ligger och tänker att när jag väl somnar så kommer larmet att gå. Mycket riktigt, jag somnar och vaknar av ett galet run på vänsterspöt igen. Krokar fisken, fast fisk, tung fisk. Den vill inte alls som jag vill och mitt 2,75lbs spö får visa vad det går för, böjt i en stor fin båge börjar till slut linan att komma in på rullen.
Under 10 minuters tid när jag drillar fisken försöker jag få liv i en ljudligt snarkande Darrell utan framgång. Till slut böjer jag mig ner och drar kanske 1 centimeter i hans lina och ett enkelt bleep hörs från hans Delkim. Som skjuten ur en kanon är Darrell uppe ur sängen och frågar om jag sett hans bobbin röra sig. Jesus…Snacka om selektiv hörsel.
Darrell inser att jag drillar fisk men har fortfarande svårt att släppa single bleepet på sitt vänsterspö men ger sig till slut när jag förklarar att det var jag som drog i hans lina för han vägrade vakna.
Även denna fisk avslutar sin fight inne i vassen, varför vara annorlunda än de andra två? Den känns tung men jag tycker den ser liten ut i vattnet, Darrell är dock av en annan mening och säger att denna är ännu större än den jag tog igår. Väl i håven inser jag att det är en stor fisk, kanske skall spräcka 10:an rent av? Jag lyfter försiktigt upp fisken ur vattnet och bär bort den till mattan, nja, den känns inte som 10 kilo. Den vägs in på 8,64kg och ytterligare ett nytt PB för mig, även denna en spegelkarp.

Vi får sova i lugn och ro i nästan 6h innan det är dags för nästa run, denna gång på Darrells högerspö. Kort fight även denna gång och jag kan håva Darrells andra karp, en spegel som landar på lite mer än 6kg.

När morgonen gryr är allt fortfarande lugnt och vi är båda utvilade efter hyffsat bra sömn och vi packar glatt ihop våra saker och beger oss hem för att tillbringa dagen med våra familjer.

Jag tog alla mina fiskar på en snowman setup med mina hemmagjorda pop-ups, riktigt nice att se ens egna beten funka klockrent.

Min förhoppning är att detta vackra karpvatten som skapats av eldsjälar inom karpfisket återigen i framtiden kommer att öppnas för allmänheten så att alla kan njuta av det fantastiska fiske vi har fått uppleva dessa två nätter.

 

Senast uppdaterad av Daniel Demeter den 04 maj 2011.